Välkommen till Bengt Lindhés hemsida

Bengt Lindhé. Docent i Husdjursgenetik vid SLU. Gift med Birgit sedan 1959. 4 barn, 9 barnbarn. Bor på Kvarnliden 5, 53231 Skara. Tel nr 0511-16680. 40lindh@telia.com.

Välkommen till vår webbsida

Musik och tal samtidigt i radio och TV – problem för oss äldre

Vi har full förståelse för att de som producerar våra radio- och TV-program gärna vill komplettera talet i sina program med musik som förgyller eller färgar den muntliga framställningen. En stor andel av lyssnarna/tittarna är med stor sannolikhet pensionärer och vi är många som har passerat 75-årsgränsen. Många av oss har nedsatt hörsel men jag tror inte att det är den enda orsaken till att vi har svårt att uppfatta tal om det finns en musikalisk fond i bakgrunden. Vi är inte lika snabba som yngre människor när det gäller att fullt ut uppfatta en komplicerad ljudbild.

Mot den nämnda bakgrunden vill vi härmed be de aktuella producenterna att framgent leverera talet och musiken i separata sekvenser i sina program. 

Fyra skånska pojkar som alla närmar sig de 90.

Välkommen till vår webbsida

Ekologisk produktion reducerar vår självförsörjning

Vi har i dag en självförsörjningsgrad på livsmedel på mindre än 50 %. Erfarenheterna från andra världskriget skapade ett behov av en trygg livsmedelsförsörjning men vid mitten av 1980-talet tilltog kritiken mot jordbrukspolitiken. Behovet av livsmedelsberedskap i händelse av krig upplevdes inte lika angeläget längre. Överskotten, som var ett resultat av högt prisstöd krävde stora och stigande subventionsbelopp. 

Hela frågan fick ett helt nytt perspektiv den 1 januari 1995 då Sverige blev medlem i EU. Medlemskapet innebär att vi fullt ut deltar i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Med Lissabonfördraget 2009 fick Europaparlamentet medbestämmande om jordbrukspolitiken. Det är bara EU som har beslutskompetens när det gäller jordbrukspolitiken. Nationellt stöd till jordbruket är inte tillåtet med undantag för stöd till jordbruk i den nordligaste delen av landet (över 63:e breddgraden). Vi har med andra ord inga möjligheter att med hjälp av inrikespolitik påverka självförsörjningsgraden på ett avgörande sätt. Den enda faktor som skulle kunna påverka läget är konsumenternas preferenser. Är vi beredda att betala mer för det som produceras i Sverige skulle det kanske kunna påverka bilden.

Den här frågan har fått en förnyad aktualitet av färska nyheter som berättar att regeringen har formulerat en livsmedelsstrategi med två ambitioner: 30 procent av Sveriges jordbruksareal skall odlas ekologiskt 2030 och då skall också 60 procent av den offentliga livsmedelsupphandlingen vara ekologisk. Av allt att döma är dessa mål en framskrivning av tidigare politiska mål som berättade att 20 procent av den odlade arealen i Sverige skulle ha ställts om till ekologisk odling år 2010 och att offentlig upphandling av ekomat till skolor, sjukhus, äldreboende med mera skulle nå en omfattning av sammanlagt 25 procent av alla inköpta livsmedel. (Andelen ekologisk jordbruksmark uppgick 2013 till 16,5 procent).

För den som vill fördjupa sig i ämnet ekologisk livsmedelsproduktion rekommenderas boken Den ekologiska drömmen som gavs ut på Fri Tanke förlag 2014. Författarna, som alla är eller har varit forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU) heter Holger Kirchmann, Thomas Kätterer, Lars Bergström och Rune Andersson. Ekologisk odling är en odlingsmetod som bygger på lokala förnybara resurser där handelsgödsel och förnybara resurser inte används.

Vi som är bondpojkar och som läst om Haber-Bosch som uppfann moderna kvävegödselmedel och om Norman Borlaug, vars gröna revolution räddat en miljard människor på vårt klot från svältdöden förvånas över att våra makthavare kan tjusas av ett jordbruk utan handelsgödsel.

Slutorden i boken Den ekologiska drömmen får i det här sammanhanget räcka som en sammanfattning av vad ekologisk jordbruksproduktion betyder: ”Ekologisk produktion anses vara vägen till ett mer uthålligt jordbruk men forskning visar att så inte är fallet. Ekologisk odling reducerar skörden kraftigt och kan därför inte försörja en växande befolkning. Ekologisk mat är inte heller hälsosammare och odlingsformen är inte bättre för miljön.”

Jag är nog inte ensam om att vara oroad för vår låga självförsörjningsgrad på livsmedelssidan. Regeringens ambitioner när det gäller ekologiskt jordbruk kommer självklart att reducera den till nivåer klart under 50 procent. Sen undrar jag om inte många av dem som äter den offentligt upphandlade maten skulle föredra närproducerade svenska livsmedel framför importerade ekolivsmedel.

Bengt Lindhé  

 

Välkommen till vår webbsida

Tyska Energiewende – en dyr affär

Den japanska Fukushimakatastrofen 2011 fick Tyskland att ta ett beslut man kallar Enrgiewende och som innebär att all kärnkraft i Tyskland skall vara avstängd 2022. 8 av de 17 kärnkraftreaktorer man hade 2011 stängdes omedelbart. Förnybar el skall ersätta kärnkraftselen. Det innebär kostnader inte bara för alla nya vindkraftverk men också kostnader för en utbyggnad av elnäten. Den huvudsakliga utbyggnaden av vindkraften sker i norra Tyskland där det blåser bäst men en stor andel av elförbrukningen sker i södra delen av landet där den energikrävande industrin är lokaliserad.

Årets elprisnivå för den tyska slutkunden är 2,78 kronor per kWh och höjda EEG-avgifter gör att ytterligare höjningar väntar. Redan i fjol levde över 10 procent av tyskarna i det som kallas energifattigdom som innebär att hushållet lägger mer än 10 % av sina inkomster på energi och närmre 400 000 hushåll fick elen bortkopplad på grund av obetalda elräkningar.

Det är Düsseldorfer Institut für Wettbewerbsökonomik, DICE, som står för beräkningarna. Slutsatsen i DICE:s studie är att Energiewende inte kan förverkligas med den subventioneringsmodell som hittills använts. Omställningen har inte heller medfört någon nytta för miljön. Koldioxid-utsläppen i Tyskland har inte minskat sedan 2009. Energiewende har sparat noll ton koldioxid för väldigt mycket pengar enligt DICE-chefen Justus Haucap.   

Vi har i Sverige avsikten att avsluta all elproduktion med kärnkraftverk till 2040. Fördelen med beslut om nedläggning av kärnkraftverk är att de kan ändras innan det är dags att realisera dem. På 1990-talet beslutade vi att all kärnkraft i Sverige skulle vara nedlagd 2010. Strax innan vi var där upphävdes det beslutet.

Det är inte så dumt att ha tillgång till lite kärnkraft när temperaturen sjunker under noll.

Bengt Lindhé

Välkommen till vår webbsida

En ko - 10 000 kg mjölk på ett år

 

De kontrollerade svenska mjölkkorna slog ett rekord det nyligen avslutade kontrollåret. Den genomsnittliga avkastningen i mängden mjölk som korrigerats till en fetthalt på 4 % uppgick för första gången i historien till mer än 10 000 kg mjölk per ko och år. Den besättning som hade den högsta avkastningen hade med 16 kontrollerade kor en avkastning på 13451 kg fyraprocentig mjölk.

För att få en uppfattning om vad avel och bättre utfodring resulterat i kan nämnas att avkastningen år 1800 skattades till 800 kg per ko. År 1900 hade avkastningen för samtliga kor stigit till 1800 kg. Våra röda SRB-kor dominerade intill helt nyligen den svenska kostammen. Nu är det emellertid de svarbrokiga låglandskorna som vi kallar för Holstein som dominerar med 54,8 % av kostammen. Vi kallade dem tidigare för SLB eller Låglandsboskap men nu har det stora avelsmässiga inflytandet från USA gjort att de numera kallas för Holstein. Det namnet illustrerar i sin tur att rötterna finns i Holland och nordvästra Tyskland. De kontrollerade Holsteinkorna i Sverige avkastade det gångna året i medeltal 10452 kg, SRB-korna producerade 9749 kg och de kulliga SKB-korna 5716 kg men dom utgör numera bara 0,4 % av den svenska kostammen. 

Bengt Lindhé

Välkommen till vår webbsida

Kommentar till Lennart Rundqvist

Solen lyser inte om nätterna

 

Jag hoppas att jag denna gång lyckas få med tre bilder som bl.a. illustrerar kvaliteten på den el som solcellerna och vindkraftverken producerar. Företaget Energinet.dk har valt ut 1000 representativa solcellsanläggningar i Danmark med fjärravläsning. Med hjälp av resultaten från dessa har man räknat ut elproduktionen timme för timme uttryckt i MWh (megawattimmar = 1000 kWh) för perioden 23 till 30 september 2014. Figur 1 visar resultatet.

 

Figur 1. Solkraft i Danmark under 8 dagar 2014.

 

Talen på x-axeln anger aktuella datum. Att det inte blir någon el på natten var kanske väntat. Det högsta värdet i perioden registrerades den 27 september klockan 14 då solkraften stod för 8 % av landets ögonblickliga elförbrukning. I medeltal för hela perioden blev det emellertid inte mer än 1,5 % av förbrukningen. Bilden illustrerar att solen (de dagar som himlen inte är täckt av moln) producerar hyggligt med el en stund mitt på dagen.

Figur 2 visar den svenska elförbrukningen under 6 januaridagar. Bilden är visserligen från 2010 men den torde illustrera läget även i dag med den skillnaden att vindkraften i dag bidrar med mer än vad den tunna slingan på bilden visar. Det jag vill visa med figur 2 är att vi har behov av el dygnet runt även om behovet är något lägre under natten.

Vi har i Sverige just nu en nästan helt idealisk utformning av vår elproduktion med kärnkraft som dygnet om producerar el och med vattenkraft som kan regleras från den ena minuten till den andra och kompensera för

Figur två. Förbrukningen av el i Sverige under 6 vinterdagar 2010.

 

svängningarna i efterfrågan på el och den varierande el som vindkraften producerar.

Låt mig komplettera med några ord om vindkraften som under det gångna året producerade 10 % av vårt elbehov. (Solelen fanns inte ens med på Energimyndighetens diagram eftersom volymen bara ligger på nivån 1 % eller lägre). Dessvärre räcker vattenkraften inte till för att kompensera för svängningarna i elproduktionen  om vind och sol får utgöra en alltför stor del av det totala. Vetenskapsakademien har tidigare angett en gräns på 10 TWh men enligt Lennart Bengtsson (se min förra artikel) kan den gränsen ligga högre.

Jag vill avsluta med ytterligare en vers om vindenergin. I tidskriften Ren energi NR. 141 Maj 2015 kunde man läsa att dansk vindkraft 2014 producerade 39 % av det danska elbehovet. Problemet var att vindkraften bara producerade 0 – 6 % av det danska elbehovet under 1000 timmar eller 42 dagar. Nu säger en del att vi löser det genom handel med el mellan de nordeuropeiska länderna. Figur 3 nedan visar den sammanlagda elproduktionen i de 7 länderna Danmark, Tyskland, Belgien, Frankrike, Spanien, Storbritannien och Irland timme för timme under 2013.

Slutsatsen i den rapporten blev att man inte löser problemet med försörjningssäkerheten genom att bygga fler vindkraftverk. Även med dubbelt så många vindkraftverk som i dag skulle Danmark bara producera 0 – 12 procent av elbehovet under 42 dagar om året.

Visst låter det bra med vind och sol som gratis producerar den el vi behöver. Lennart Rundqvist kallar kärnkraften för subventionerad men säger inte ett ord

Figur 3. Den europeiska el-effekten timme för timme år 2013. (365 dagar gånger 24 timmar är 8760 timmar).

 

om vårt system med elcertifikat som är en förutsättning för vår satsning på vind och sol. Men inte ens den satsningen räcker. Tidskriften Vindkraftsnyheter.se  som är organ för föreningen Svensk Vindenergi skrev den 13 september i år följande: ”Uppskattningar över förlusten inom vindkraftbranschen sträcker sig mellan 5 – 8 miljarder kronor under perioden 2010 – 2015”. Låt mig avsluta med ett konstaterande av Lennart Bengtsson på Kungl. Vetenskapsakademien: ”De mest lönsamma och förnuftiga elinstallationerna är kärnkraft så länge man önskar undvika fossil energi”.

Bengt Lindhé

Välkommen till vår webbsida

Tveksamheter om Parisöverenskommelsen - och svensk vindkraftutbyggnad

 

Clexit är en förkortning av ClimateExit och det är en organisation som i dagsläget omfattas av 170 representanter från 25 länder. Målsättningen är att förhindra ratificering av FNs Paris-överenskommelse beträffande klimatet.

Australien är speciellt utsatt eftersom man inte har någon kärnkraft och bara begränsade resurser när det gäller vattenkraft. Kolet står för en stor del energitillförseln. Man har satsat stort bl.a. på vindkraft men man kan inte riskera att hela den australiska kontinenten blir strömlös de dager på året då det inte blåser. Detta gör att det nu finns krafter i Australien som förordar Clexit.

Clexit-resonemangen har åter aktualiserat den svenska debatten om satsningen på vindkraft i Sverige. Det finns aktuella planer på en fortsatt utbyggnad av den svenska vindkraften men det är inte alla som inser det kloka i den politiken. Till tvivlarna hör professor Lennart Bengtsson som bland många meriter också är medlem av Vetenskapsakademien. Han skriver så här i en inlaga: Tack vare landets vattenkraft (eventuellt i samarbete med Norge) kan vindkraften utnyttjas relativt bra. Ingen kan i dag svara var den praktiska gränsen ligger då det beror på en mängd komplexa omständigheter inklusive gällande vattendomar. (Kanske i intervallet 10 – 50 TWh). Här har forskningen varit otillräcklig. Min bedömning är emellertid att det är tveksamt om det i längden är nationalekonomiskt lönsamt då den energi man kan få ut under ett vindaggregats livslängd endast är 2 – 3 gånger mer än den mängd energi som gick åt att bygga aggregatet (med hänsyn till reservkraft). Dessutom extra slitage på vattenkraftsanläggningarna. För ett långsiktigt nationalekonomiskt värde räknar man normalt med minst en faktor 5 (Referens Weissbach et al., 2013). Man kan ju självklart inte fortsätta att subventionera i evighet då detta är ingenting annat än en ekonomisk transaktion från elanvändare till elspekulanter eller från de fattiga till de rika. De mest lönsamma och förnuftiga elinstallationerna är kärnkraft så länge man önskar undvika fossil energi.

Bengt Lindhé

Välkommen till vår webbsida

Välkommen till vår webbsida

Glöm inte att ange namn och adress när Du beställer mina böcker!!!

CV
Realexamen 1948
Kavalleriets kadettskola 1952 -53, reservofficer.
1955 Student på Hvilans specialgymnasium i Åkarp.
1957 - 58 Ordförande i Lantbrukshögskolans studentkår.
1959 agronom på husdjurslinjen vid dåvarande Lantbrukshögskolan på Ultuna.
1959 - 1964 Forskare vid Institutionen för Husdjursgenetik med placering på institutionens försöksgård på Wiad.
1968. Disputerade för agronomie doktorsexamen.
1968. Docent i Husdjursgenetik.
1964 - 1979. Chef för genetiska avdelningen vid Svensk Husdjursskötsel i Hållsta.
1979 - 1991 Chef för Seminavel i Skara.
1992 - 1996. Forskare vid inst. för Husdjursgenetik vid SLU.
1996 - 2007 Senior adviser vid Svensk Avel i Skara.
2007 - Frilansande författare .

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Magnus Andersson | Svar 12.01.2016 11.11

Tusen tack Docent Bengt Lindhe!

Magnus Andersson | Svar 11.01.2016 15.54

Hei Docent Bengt Lindhé. Jag skulle behöva en referens av din artikel:Two competing Swedish breeds with different profiles but of equal size. MVH Magnus Ander

Bengt Lindhé 11.01.2016 20.05

Hej!
I min bok "Avel med mjölkboskap under 200 år" hittar Du alla fakta. Du hittar boken på adlibris.

Bengt Lindhé

Betty Malmberg | Svar 13.12.2014 19.49

Vill bara tacka för din artikel och för vikten av att uppmärksamma politiker på att lita till forskning o vetenskap. Därför bra att många forskare uttalar sig

Bengt Lindhé 11.01.2016 20.07

Tack för det!!
Bengt Lindhé

Bengt Lindhé | Svar 13.08.2012 19.47

Ja det är det jag menar. Hela artikeln handlar om elproduktion.

Bengt

Björn Dahlroth | Svar 13.08.2012 19.29

Du menar väl att ett kg stenkol ger ca 3 kWh elektricitet om man eldar det i ett kondenskraftverk. Värmevärdet på stenkol ligger ofta om kring 7,5 kWh värme.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

08.03 | 11:04

Hej igen, här är en länk till vår inlaga till rätten där vi referera till dig bl.a.
Hoppas att du inte misstycker att vi refererar till dina erfarenheter.
https://www.dropbox.com/s/sjfrqor62ufy0e6/F%C3%B6rel%C3%A4ggandesvar%205.pdf?dl=0

...
16.02 | 23:16

Hej, vi har använt citat av dig och Göran Holm i en inlaga till Mark&Miljödomstolem i Vänersborg vill ge er kopia och behöver emailadresserna.
Tack för hjälpen

...
12.01 | 11:11

Tusen tack Docent Bengt Lindhe!

...
11.01 | 20:07

Tack för det!!
Bengt Lindhé

...
Du gillar den här sidan