Storskalig vindkraftutbyggnad skadar våra älvar

Din rubrik

85 år och tvångsintagen ett dygn på psykiatriska kliniken i Falköping

Jag fyller 86 i december och jag har noterat att mitt minne inte längre är vad det har varit. Det gäller främst minnet av namn på personer som jag inte regelbundet träffar. Jag kan fortfarande sköta min ekonomi, balansen är i ordning som jag kan konstatera på mina dagliga cykeltur i Skara. Jag har aldrig haft problem med att hitta hem från utflykter i Skara eller på andra ställen.

Utöver denna minnesåkomma har jag noterat en lätt depression vissa förmiddagar då jag inser att min återstående tid på jorden är begränsad. Jag tänkte att jag kanske kunde få tabletthjälp om jag kontaktade min vårdcentral  Vilan i Skara. När jag anmält mitt problem blev jag efter någon vecka kallad till dr Alsterdal (Birgit fick det namnet när vårdcentralen hörde av sig)  på Vilan. Jag redovisade mina problem och jag berättade att jag är medlem i RTVD (Rätten till vår död) och att jag avsåg att för egen hand avsluta mitt liv när jag kommit till insikt om att min livskvalitet inte längre motiverade att jag levde längre men att jag hoppades på hjälp i någon form fram till den dagen.

 Dr Alsterdal ville å veta hur jag avsåg att avsluta livet och jag berättade då att jag hade ett jaktgevär som ett alternativ. Han frågade då om jag också hade ammunition och det hade jag. Jaktgeväret är ett arv från min Far som sporadiskt jagade gräsänder på vår gård på 1940-talet. Jaktlicensen ligger säkert förankrad i mitt skrivbord. Han menade att jag inte fick behålla jaktgeväret. Hustru Birgit var med och efter ett tag berättade Dr Alsterdag att han ville konferera med en äldre kollega och bad oss vänta i väntrummet. Det blev en mycket dryg väntan och vi noterade att han hade andra patienter innan vi blev inkallade igen.

När vi så småningom blev insläppta igen fick vi reda på att jag inte fick behålla mitt jaktgevär och att jag måste skrivas in på psykiatriska avdelningen på sjukhuset i Falköping. Strax efter det kom det in två poliser i rummet som berättade att dom skulle ta mig till Falköping. Den långa väntan hade motiverats med att polisen skulle hinna fram. Jag protesterade förstås men ingenting hjälpte. Jag togs med våld in i polisbilen och blev fraktad till Falköping. Bredvid mig i baksätet satt den ene polisen. Dörrarna kunde inte jag öppna. Birgit åkte med vår bil till Falköping och vi blev intaga på psyket genom en dörr som låstes omsorgsfullt efter vårt inträde och två poliser stod innanför den låsta ingången under ett par timmar.

Jag såg några andra patienter som definitivt inte såg friska ut. Jag tilldelades ett eget rum gudskelov och jag fick reda på att det inte skulle hända mer den dagen. Birgit åkte hem och lovade komma åter tidigt nästa morgon. Den natten var den hemskaste jag upplevt. Sängen var smal och täcke och filtar övertygade inte så jag tog hjälp av överrocken för att hålla värmen. Jag sov inte en blund på hela natten. Ångesten över att vara inlåst på obestämd tid har jag aldrig upplevt någon parallell till under hela mitt liv.

Dörren in till rummet hade ett runt fönster och varannan timme kom det ett ansikte i rutan. Jag vinkade till dem varje gång. Jag visste att det var frukost klockan 8 och i god tid gick jag upp och klädde på mig, bäddade sängen och åt  sedan min frukost på angiven tid. Det var bara tre andra patienter som åt samtidigt och jag insåg snabbt att jag inte skulle få något större utbyte av samtal med någon av dem.

Birgit hade haft en svår morgon och kom tillbaks vid tio-tiden. Vi fick då reda på att vi skulle få träffa överläkaren om någon timme. Det togs prov på blodtryck och lite annat. Vi blev inkallade till en sympatisk kvinnlig överläkare. I rummet fanns också en yngre läkare som var där för att lära mera och dessutom två av biträdena. Jag fick inledningsvis redovisa mitt personnummer som jag självklart kunde och jag fick berätta vilket datum som gällde för dagen. Jag tog fel på en dag.

Efter det diskuterade vi mina problem och jag gav ungefär samma historia som Dr Alsterdal fått och jag upprepade historien med RTVD och min syn på hur jag såg på livets slutskede. Birgit fick inte vara med inledningsvis och när hon kom in igen fick hon redovisa hur hon såg på mina problem. Dessbättre överensstämde hennes historia med min. Efter ett tag berättade överläkaren att jag inte längre var tvångsansluten till avdelningen och att jag hade möjlighet att åka hem om jag så ville. Sakta upphörde min ångest, vi pratade lite tabletter och sen fick vi åka till Skara igen.

På vägen hem berättade Birgit att poliserna kvällen innan kommit och knackat på och fått ut mitt jaktgevär med vidhängande ammunition På skrivbordet låg ett papper från polisen som berättade att jag hade möjlighet att överklaga beslagtagandet. De närmaste timmarna efter hemkomsten stod det helt still i huvudet. Jag visste knappt var jag hade varit. På kvällen när jag lagt mig klarnade hela historien och jag var tvungen att skriva ner mina upplevelser innan jag återupplevde min sköna breda säng hemma i Skara.

En sak är klar. Jag kommer aldrig mera att besvära vårdcentralen på Vila. i Skara.

Jag utgår ifrån att polisen i Skara på eget initiativ återlämnar mitt jaktgevär.

Bengt Lindhé

Docent vid SLU i Uppsala

 

 

Storskalig vindkrasftutbyggnad skadar våra älvar

 

En stor del av vår el produceras i våra vattenfall och i våra kärnkraftverk. Vi tänker kanske inte på det dagligdags men behovet av el varierar starkt under dygnets 24 timmar. Elproduktionen i kärnkraftverken är svår att reglera och därför är det vattenkraften som tjänar som regulator.

Om vi genomför en storskalig utbyggnad av vindkraften kommer behovet av att reglera den totala elproduktionen att öka avsevärt eftersom den el som vindkraften producerar varierar från nära noll under perioder då det blåser lite eller inget alls till mycket stor produktion under stormiga dagar.

Nyhetstjänsten Second opinion har i en artikel av Klas Roudén redovisat effekterna för våra älvar vid ett starkt ökat behov av korttidsreglering. Det totala ekosystemet påverkas liksom fisket och för närboende innebär det olägenheter. Den totala energiproduktionen från älvarna reduceras av det varierande uttaget samtidigt som det innebär merkostnader för ökat maskinslitage.

Bengt Lindhé

Musik och tal samtidigt

Musik och tal samtidigt i radio och TV – problem för oss äldre

Vi har full förståelse för att de som producerar våra radio- och TV-program gärna vill komplettera talet i sina program med musik som förgyller eller färgar den muntliga framställningen. En stor andel av lyssnarna/tittarna är med stor sannolikhet pensionärer och vi är många som har passerat 75-årsgränsen. Många av oss har nedsatt hörsel men jag tror inte att det är den enda orsaken till att vi har svårt att uppfatta tal om det finns en musikalisk fond i bakgrunden. Vi är inte lika snabba som yngre människor när det gäller att fullt ut uppfatta en komplicerad ljudbild.

Mot den nämnda bakgrunden vill vi härmed be de aktuella producenterna att framgent leverera talet och musiken i separata sekvenser i sina program. 

Fyra skånska pojkar som alla närmar sig de 90.

Den sista skörden - en bedrövlig dokumentär


Efter att ha sett tisdagskvällens naturdokumentär ”Den sista skörden” tar man sig för pannan om man har någon insikt i svensk livsmedelsproduktion. Hur kan SVT låna ut sig till sådant dravel, även om det fanns korn i vissa påståenden, ex. jordpackning och asfaltering av god åkermark. En mängd förståsigpåare och lantbrukare uttalade sig tvärsäkert utan att presentera vetenskapliga fakta, tabeller eller diagram som stödde deras uttalanden. Lätt att fejka bilder i ett sådant inslag. Hata all industriell utveckling tycktes vara huvudtemat. Fram till början av 1900-talet odlades allt utan mineralgödsel och kemiska medel mot skadeinsekter och vi vet hur det gick, över 1 miljon svenskar emigrerade till USA på grund av svält. Om vi går tillbaka till denna typ av odling kan vi bara föda jordens halva befolkning. Vilka ska vi låta svälta ihjäl? Märkligt var att man inte tog upp GMO också. Det hade väl varit ett bra tillfälle att hata alla som för fram fakta och tror på vetenskapen!

Bengt Lindhé   Folke Vestervall

Vår bästa tid är nu


Framsteg, Tio skäl att se fram emot framtiden heter en bok av författaren och debattören Johan Norberg. Norberg är född i Stockholm 1973. Med tanke på att han inte blir mer än 44 år i år är det mycket anmärkningsvärt att han har hunnit ge ut inte mindre än 19 böcker innan han gav sig i kast med den här.

Första kapitlet handlar om Livsmedel. Bokens första bild illustrerar att andelen av jordens befolkning som lider av undernäring har reducerats från 50 % år 1945 till 11 % 2015. Sverige förklarades fri från kronisk hunger i början av 1900-talet. Det är inte minst nya metoder för tillverkning av kvävegödselmedel som bidragit till den mirakulösa effektiviseringen av växtodlingen. Det började med att man upptäckte att chilesalpeter var en utmärkt kvävekälla. Som alla vet är chilesalpeter ansamlad fågelspillning och man förstod ganska tidigt att tillgången i längden inte skulle motsvara en långsiktig global efterfrågan. Ett avgörande genombrott kom i början av 1900-talet med Haber-Bosch-metoden som gjorde det möjligt att i industriell skala tillverka ammoniak av väte och atmosfäriskt kväve. Efter det kom agronomen Norman Borlaug från Iowa som med sin gröna revolution lärde världen att växtförädling och konstgödning kan rädda jordens befolkning från svält. Han revolutionerade jordbruket främst i Mexiko och Indien. Han är den förste mannen i världen som räddat en miljard liv.

Andra kapitlet handlar om hygien. En faktor som vi helt har glömt är inslaget av hästar i stadstrafiken. År 1900 lämnade hästarna i New York dagligen mer en miljon ton gödsel och urin på gatorna. Ingen kunde undgå stanken. Den dåliga hygienen resulterade i dödliga epidemier. Två utbrott av kolera mellan 1848 och 1854 i London dödade 25 000 människor. Den förväntade livslängden i Kenya ökade med nästan 10 år mellan 2003 och 2013.

Tredje kapitlet handlar om den förväntade livslängden. Så sent som år 1900 var den genomsnittliga livslängden i världen 31 år, nu är den 71 år. Vaccinerna gjorde underverk mot pandemierna. Mödradödligheten i samband med förlossningar var 1 dödsfall per 100 födslar år 1800 i Finland och Sverige. I dagsläget är det färre än 1 per 10 000 födslar. Hälsan i ett land ökar med välståndet.

Kapitel fyra handlar om extrem fattigdom som i en tabell definieras som mindre än 1,9 dollar per dag. Den andel av världens befolkning som är extremt fattiga var 44,3 % 1981 men har reducerats till 9,6 % 2015.

Mordfrekvensen i världen avhandlas i kapitel fem. På 1500 talet hade antalet mord per 100 000 invånare i Europa gått ner till 19 och ligger i dagsläget runt 1.  Även på miljösidan som avhandlas i kapitel 6 har det skett väsentliga förbättringar. Vi minns alla den stora oron för tillväxten av ozonhålet 1980. Tack vare internationellt samarbete åtgärdades de skadliga utsläppen och vi riskerar inte längre en kraftig utökning av hudcancerfrekvensen.

Förmågan att läsa och skriva har också utvecklats starkt under de senaste 200 åren. Man räknar med att bara 12 % av jordens befolkning kunde läsa i början av 1800-talet. Nu är det bara 14 % som inte kan läsa och skriva.

Slaveri är en företeelse vi nästan hunnit glömma men enligt Dick Harrison har det funnits i nästan alla civilisationer. Vi tänker närmast på de amerikanska slavarna. Sammanlagt räknar man med att så många som 10 miljoner afrikaner togs i den brutala atlantiska slavhandeln. Överfarten ägde rum på överfulla fartyg där slavarna låg fastkedjade till händer och fötter. Man räknar med att så många som 1,5 miljoner slavar dog under överfarten. Storbritannien avskaffade slaveriet i Indien 1843 och president Lincoln avskaffade slaveriet i USA 1865.

År 1900 var det ingen människa i världen som levde i en riktig demokrati men år 2000 beräknas 58 % av världens människor ha levat i demokratier. År 2015 hade antalet demokratier ökat till 125 som utgjorde 63 % av världens länder. Norbergs beskrivning av demokrati är intressant: ”Demokrati tar oss inte till himmeln men vi kommer åtminstone inte till helvetet”.

Kapitel nio handlar om jämlikhet. Judeförföljelser har funnits mycket länge och i många länder. Redan på 1300-talet var pogromer vanliga och de fortsatte sedan under följande sekler. Judarna anklagades för de många epidemierna i Europa och många dödades. När Spanien 1492 förklarades som ett helt och håller kristet land utvisades judar och muslimer som inte konverterade till kristendomen. USA har genom seklerna upplevt kravaller riktade mot alla minoriteter som katoliker, judar och kristna sekter men även mot etniska minoriteter som tyskar, italienare och irländare. I slutet av 1800-talet lynchades afroamerikaner mer än 150 gånger årligen. I slutet av 1950-talet accepterades äktenskap mellan svarta och vita bara av 5 % av befolkningen. 1980 hade procenttalet stigit till 80. Lika arvsrätt för kvinnor och män i Sverige infördes 1845 och från 1846 fick ogifta kvinnor arbeta inom handel och hantverk.   1919 fattades beslut om lika och allmän rösträtt för kvinnor och män i Sverige samt valbarhet till riksdagens andra kammare. Att slå sin hustru med en rem eller ett spö tyckte bara hälften av alla amerikanare var fel så sent som 1987. Redan tio år senare hade siffran sjunkit till 14 %.

Homosexualitet har accepterats först i vår tid. Ett intressant exempel på brist på acceptans av samkönat sex är den brittiske vetenskapsmannen och krigshjälten Alan Turing som under andra världskriget forcerade de chiffer som användes för tyska militära radiomeddelanden. 1952 avslöjades hans homosexuella läggning och han arresterades för grov oanständighet och tvingades acceptera kemisk kastration för att slippa fängelsestraff. Han begick självmord två år senare. Inställningen till homosexualitet har dessbättre genomgått avgörande förändringar. 2013 benådades Alan Turing postumt.

Det sista kapitlet handlar om barnens situation och då speciellt barnarbete. Före 1850 var det vanligt att arbetarklassens barn fick bidra till familjens försörjning redan från 7 års ålder. Familjens överlevnad krävde bidrag från alla i familjen som kunde bidra. Daniel Defoe (han med Robinson Kruse) skrev 1726 om bomullsindustrin i Lancashire att barn ner till 4 års ålder sysselsattes där. 1851 arbetade 28 % av barnen i åldern 10 – 14 år utanför hemmet och utöver det tvingades många barn se efter yngre syskon när föräldrarna arbetade. 1911 hade siffran sjunkit till 14 % för att sedan helt försvinna. Siffrorna från Asien var minst lika dystra. Så sent som 1950 var det mer än 25 % av världens barn i åldrarna 10 till 14 år som producerade varor och tjänster som ibland omfattade arbete i andra familjers hushåll. I dagsläget är den siffran globalt under 10 %. Så sent som 2010 arbetade 3,1 % av världens barn i hälsovådliga och farliga miljöer. För 200 år sedan var den förväntade livslängden för en nyfödd flicka 30 år. Normalt hade hon 7 syskon och hon fick uppleva att två av dem dog. En illustration på den snabba tekniska utvecklingen är det faktum att 400 miljoner smartphones såldes i Kina 2015.

Vi har en tendens att koncentrera vår uppmärksamhet på negativa händelser. Alla minns mordet på Olof Palme 1986 och Estonia-katastrofen 1994 men vi minns inget av allt det positiva som hände under 1900-talets två senaste decennier. Det blir stora rubriker när ett flygplan störtar men med tanke på att antalet flygplan som lyfter under ett år uppgår till 40 miljoner är flygning trots allt ganska säkert. Sedan 1970 har antalet årliga flygresenärer tiodubblats men antalet olyckor och förolyckade har halverats.

Det är speciellt en mening som för alltid fastnat i mitt minne eftersom det hänt under min livstid. Andra världskriget är det blodigaste kriget någonsin med 55 miljoner döda. Trots det menar Steven Pinker att 1900-talet trots allt inte var det blodigaste.

Den här boken behandlar tio områden där Norberg med en uppsjö fakta visar hur mycket bättre vi har i dag jämfört med hur världen såg ut årtionden och sekler före oss. Vi har ingen garanti för att mänsklighetens mirakulösa framsteg bara fortsätter på samma sätt men Norberg menar att även om välstånd och människoliv kan förödas är kunskap något som sällan förstörs.

Bengt Lindhé

 

Ekologisk produktion reducerar vår självförsörjning

Vi har i dag en självförsörjningsgrad på livsmedel på mindre än 50 %. Erfarenheterna från andra världskriget skapade ett behov av en trygg livsmedelsförsörjning men vid mitten av 1980-talet tilltog kritiken mot jordbrukspolitiken. Behovet av livsmedelsberedskap i händelse av krig upplevdes inte lika angeläget längre. Överskotten, som var ett resultat av högt prisstöd krävde stora och stigande subventionsbelopp.  

Hela frågan fick ett helt nytt perspektiv den 1 januari 1995 då Sverige blev medlem i EU. Medlemskapet innebär att vi fullt ut deltar i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Med Lissabonfördraget 2009 fick Europaparlamentet medbestämmande om jordbrukspolitiken. Det är bara EU som har beslutskompetens när det gäller jordbrukspolitiken. Nationellt stöd till jordbruket är inte tillåtet med undantag för stöd till jordbruk i den nordligaste delen av landet (över 63:e breddgraden). Vi har med andra ord inga möjligheter att med hjälp av inrikespolitik påverka självförsörjningsgraden på ett avgörande sätt. Den enda faktor som skulle kunna påverka läget är konsumenternas preferenser. Är vi beredda att betala mer för det som produceras i Sverige skulle det kanske kunna påverka bilden.

Den här frågan har fått en förnyad aktualitet av färska nyheter som berättar att regeringen har formulerat en livsmedelsstrategi med två ambitioner: 30 procent av Sveriges jordbruksareal skall odlas ekologiskt 2030 och då skall också 60 procent av den offentliga livsmedelsupphandlingen vara ekologisk. Av allt att döma är dessa mål en framskrivning av tidigare politiska mål som berättade att 20 procent av den odlade arealen i Sverige skulle ha ställts om till ekologisk odling år 2010 och att offentlig upphandling av ekomat till skolor, sjukhus, äldreboende med mera skulle nå en omfattning av sammanlagt 25 procent av alla inköpta livsmedel. (Andelen ekologisk jordbruksmark uppgick 2013 till 16,5 procent).

För den som vill fördjupa sig i ämnet ekologisk livsmedelsproduktion rekommenderas boken Den ekologiska drömmen som gavs ut på Fri Tanke förlag 2014. Författarna, som alla är eller har varit forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU) heter Holger Kirchmann, Thomas Kätterer, Lars Bergström och Rune Andersson. Ekologisk odling är en odlingsmetod som bygger på lokala förnybara resurser där handelsgödsel och förnybara resurser inte används.

Vi som är bondpojkar och som läst om Haber-Bosch som uppfann moderna kvävegödselmedel och om Norman Borlaug, vars gröna revolution räddat en miljard människor på vårt klot från svältdöden förvånas över att våra makthavare kan tjusas av ett jordbruk utan handelsgödsel.

Slutorden i boken Den ekologiska drömmen får i det här sammanhanget räcka som en sammanfattning av vad ekologisk jordbruksproduktion betyder: ”Ekologisk produktion anses vara vägen till ett mer uthålligt jordbruk men forskning visar att så inte är fallet. Ekologisk odling reducerar skörden kraftigt och kan därför inte försörja en växande befolkning. Ekologisk mat är inte heller hälsosammare och odlingsformen är inte bättre för miljön.”

Jag är nog inte ensam om att vara oroad för vår låga självförsörjningsgrad på livsmedelssidan. Regeringens ambitioner när det gäller ekologiskt jordbruk kommer självklart att reducera den till nivåer klart under 50 procent. Sen undrar jag om inte många av dem som äter den offentligt upphandlade maten skulle föredra närproducerade svenska livsmedel framför importerade ekolivsmedel.

Bengt Lindhé  

 

Miljöförespråkare tänker om. Kärnkraften behövs.

Vide Karlsson, Mikael von Knorring och Elias Rosell skriver i en artikel i tidskriften Ny Teknik den 19 augusti att miljörörelsen tänkt om när det gäller inställningen till kärnkraft. Utgångspunkten för omtänkandet är situationen i Tyskland   där tjeckiska intressenter   nyligen köpte Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet.

I slutet av 1900-talet byggde man 18 kärnkraftverk i Tyskland. År 2000 beslutade man att lägga ner all kärnkraft. År 2010 kom man fram till att många av kärnkraftverken skulle leva 25 år längre än vad man kommit fram till år 2000. Den glädjen varade inte längre än till 2011 då Fukushima gav de gröna vatten på sin kvarn. All kärnkraft skulle vara avvecklad 2022. 

Karlsson, von Knorring och Rosell skriver att Tyskland är en av Europas stora klimatskurkar. Deras koldioxidutsläpp är 40 procent högre än EU-genomsnittet, en siffra som bara har ökat sedan år 2000. Skall Tyskland kunna stänga kolkraft i någon som helst rimlig takt handlar det om att prioritera detta framför att stänga kärnkraft. Det är helt i linje med FN:s klimatpanel, IPCC. De visar att världen behöver bygga ut sol-, vind- och kärnkraft för att uppvärmningen skall hållas under 1,5 grader. 

De ovannämnda författarna menar att miljörörelsen behöver ta ett steg tillbaka för att dra nya, självkritiska slutsatser. Artikeln avslutas med frågan: Är vi beredda att prioritera fossilfrihet som huvudfråga?

Bengt Lindhé

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Nils Olof | Svar 08.03.2017 11.04

Hej igen, här är en länk till vår inlaga till rätten där vi referera till dig bl.a.
Hoppas att du inte misstycker att vi refererar till dina erfarenheter.
https://www.dropbox.com/s/sjfrqor62ufy0e6/F%C3%B6rel%C3%A4ggandesvar%205.pdf?dl=0

Nils Olof | Svar 16.02.2017 23.16

Hej, vi har använt citat av dig och Göran Holm i en inlaga till Mark&Miljödomstolem i Vänersborg vill ge er kopia och behöver emailadresserna.
Tack för hjälpen

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

08.03 | 11:04

Hej igen, här är en länk till vår inlaga till rätten där vi referera till dig bl.a.
Hoppas att du inte misstycker att vi refererar till dina erfarenheter.
https://www.dropbox.com/s/sjfrqor62ufy0e6/F%C3%B6rel%C3%A4ggandesvar%205.pdf?dl=0

...
16.02 | 23:16

Hej, vi har använt citat av dig och Göran Holm i en inlaga till Mark&Miljödomstolem i Vänersborg vill ge er kopia och behöver emailadresserna.
Tack för hjälpen

...
12.01 | 11:11

Tusen tack Docent Bengt Lindhe!

...
11.01 | 20:07

Tack för det!!
Bengt Lindhé

...
Du gillar den här sidan